Matuska Doll & Toy Auctions

Historik om Matuska Antik AB Mike von Matuska har hela sitt liv mer eller mindre varit intresserad av leksaker. Som barn var Märklintåg i spvO favoriten som senare byttes mot HO. Båtar seglades i Tessinparkens damm. Wikingbåtar och flygplan var egentligen första samlarområdet köpta på Gumshornsgatan. Kalle Anka & Co samt Seriemagasinet slukades med entusiasm. Schucobilar och Elastolinfigurer trängdes på hyllorna. Så småningom blev Wentzels på Apelbergsgatan inköpsstället no 1. Tennfigurer målades, helst då Karoliner. När så plastbyggsatserna kom byggdes flygplan och militärfordon men så småningom tog Märklintåg i HO överhanden igen. Stockholms alla leksaks och hobbybutiker hade haft en given besökare under många år naturligtvis då per cykel. Det mesta av sakerna hamnade på vinden under några år men i mitten på 60talet var det dags igen när sonen Peter föddes. De välpackade kartongerna togs fram och tågen började att rulla igen. Mike insåg plötsligt hur vackra, funktionsdugliga och välgjorda de gamla leksakerna var. Som nygift med seglingsintresse räckte inte kassan till allt. 150 an Thelma byggd 1906 var dyr i drift. Samlandet tog paus igen. Men intresset låg latent. Att samla leksaker var lite suspekt, gjorde verkligen vuxna människor så´nt? Mike hade gått på Konstfacks reklamtecknarlinje och startade en annonsbyrå på 60talet på Danderydsgatan efter några år som frilans. Kontoret flyttade till Karlbergsvägen som senare blev en auktionslokal. Så småningom väcktes intresset för leksaker i största allmänhet och att det fanns leksaksauktioner utomlands var intressant. I Sverige som ej haft krig på 200 år måste det finnas underlag för en sådan verksamhet. Genom att bli medlem i Leksaksamlarna, med ca 150 medlemmar, konstaterades att ett intresse fanns för Leksaksauktioner. Tänkt och gjort, 1978 började planerna att ta form. En stencilerad katalog distribuerades i några hundra exemplar och den första auktionen avhölls på Hotel Mornington på nyåret 1979.med 380 utrop. Auktionen rönte ett mycket stort intresse vilket gladde arrangören. Så småningom flyttade Matuskas Leksaksauktion till egna lokalen på Karlbergsvägen och verksamheten blev mer organiserad med vår och höstauktioner. Leksaksmarknader från 1990 kompletterade senare verksamheten. Mike von Matuska blev chef för Leksaksmuseet på Mariatorget 1991 och Leksaksauktionerna flyttade dit 1992/93. Därifrån blev naturligtvis verksamhen mer etablerad och mer centralt belägen för såväl säljare som köpare. På Leksaksmuseet fanns tillgång till såväl visningsrum som auktionslokal dit samlare vallfärdade. Matuska Leksaksauktioner blev även nu först med att lansera VHS film på alla utrop som ett komplement till katalogen. Helt följdriktigt var Matuska även först ute på nätet där kunden fick tillgång till såväl text som bild på auktionsgodset helt kostnadsfritt. Anbud kunde man lämna per mail. Nya tider stundade. Därför upphörde papperskatalogen. När Leksaksmuseet blev tvingade, av hyresnivåskäl, att flytta under 2004 till nya lokaler på Tegelviksgatan 22 tog auktionen en paus men återupptogs 2005 fast i ny skepnad. All verksamhet sker nu på webben. Naturligtvis är det många som saknar de ”sittande auktionerna” men kundkretsen bor till 95 % utanför regionen och med modern teknik är det nog bara ”lokalbefolkningen” som har saknat gemenskapen. Inlämning och visning är fortfarande på Leksaksmuseet för den som är intresserad. Chefskapet på Leksaksmuseet innebar en hel del överraskningar. Förutsättningen för mig var naturligtvis att jag parallellt skulle driva min verksamhet eftersom man inte kunde leva på en lön från museet. Leksaksmuseet fick en kompetens man saknade och en person som skulle bygga upp ett nytt leksaksmuseum visade det sig. Mina kunskaper på marknadsföringssidan var även viktiga i sammanhanget. Jag hade goda relationer med press och de flesta samlarna sedan lång tid tillbaka. Nu hamnade jag mitt i en schism mellan Leksaksmuseets styrelse och min företrädare som skulle sälja sin samling. Man hade gjort upp en plan för utrymningen av leksakerna våningsvis men inget av detta följdes. Min företrädare hade uppenbarligen planerat att ”lägga ner” Leksaksmuseet på Mariatorget. Turligt nog så var många av en annan uppfattning. Museets dörrar låstes för obehöriga men för sent och skadan var redan skedd. Vid genomgång av museet visade det sig att samlingarna bestod av ett par barnskidor? Tomma montrar på 5 våningsplan! Var hade alla gåvor till Leksaksmuseet tagit vägen? Man bara undrade! Leksaksmuseet stängdes i 3 månader och montrarna fylldes skyndsamt med inlånade leksaker. Här var mina samlarvänner generösa. Dockor, dockskåp, plåtleksaker, tåg, bilar, soldater m.m. fyllde montrarna. Ett helt våningsplan med självspelande musikinstrument ävenså. När Leksaksmuseet återinvigdes så var montrarna välfyllda. Frågor från gamla donatorer började att komma, ”var är mammas docka?” Klara besked gavs om var sakerna fanns. Detta sågs inte med blida ögon av företrädaren när frågor om gamla gåvor kom på tal från givarens anhöriga. De leksaker som sedan donerats till Leksaksmuseet efter 1991 har noga katalogiserats och registrerats. Frågor från förr dyker dock upp ibland därför är det viktigt att berätta sanningen. Resten är nog historia. Leksaksmuseet har överlevt trots att vi haft oddsen emot oss, flytten har gått bra. Besökssiffrorna är betydligt högre än tidigare och hyran lägre. Barnteatern har sin trogna publik. Numera är jag endast styrelseledamot i Leksaksmuseet, det räcker gott. Jag har ju min Leksaksauktion och marknad att ägna mig åt! Stockholm 0701030